KLI.
Imorse när Pellan väckte mig genom att ropa från sitt rum kunde jag inte öppna ögonen trots upprepade försök. Jag bara "Men herregud, hur trött är jag?". Men så ställde jag mig framför spegeln och såg att det inte alls var sömnbrist ögonen var stängda av utan en jävla svullnad? Dom var som två bollar på var sida av näsan bara. Och som om inte bollögon var nog så hade jag en hel bunt med eksem på låren, delar av röv och rygg också. Och några i pannan och på kinder.
Att hitta oförklariga utslag på kroppen när man lider av hypokondri-light är inte att rekommendera, det kan jag tala om. Man drar så väldigt lätt "Jahaa, det här är dödseksem, det ser man ju tydligt"-slutsatser då. Börjar skriva testamente och googla kistfärger och så (vit är ju snyggt men svart känns mer... dramatiskt).
Ja, jag tog en lite obehagligt närgången bild på min hud för eran skull.
Men jag överlevde dagen och nu har dom dragit sig tillbaka, dom satarna. Antagligen var det bara harmlösa stressutslag till följd av att jag låg vaken halva natten och KVED av dödsångest inför flygresan till Rom.
Ja, jag har börjat må dåligt för den redan trots att det är dryg en månad till avfärd. Man vill ju hinna plågas ordentligt.
Usch, låter otäckt! Skönt att de gick ner!