Snarare "Det tradigaste". Eller kanske "Det gnälligaste".

- Om ni undrar om jag lever så är svaret ja, det gör jag. 
 
- Eller ja, mitt hjärta slår ju och så men hjärnaktiviteten, den är inte mycket att hurra över just nu. HERREGUD, va trött jag är. 
 
- Alltså, det här med att vara tillfälligt ensamstående med treåring, jobba till 17.30, handla, laga mat, sköta hushåll, försöka hinna måla färdigt allt på altanen OCH samtidigt vara en rolig förälder - det tar på krafterna, det ska jag medge. 
 
- Ni inser ju att det här inlägget inte kommer bli klassat som "nått av det bästa jag har skrivit".
 
- Jag tänker att det nog faktiskt är bäst att sluta skriva nu, innan jag somnar till med handen på tangentbordet och bara fyller upp hela det här inlägget med lilla a eller så.
 
- Så, godkväll då. Och på återhörende imorgon.
 
Är man tillräckligt trött blir man suddig på bild. Eller så har man bara misslyckats med inställningarna på kameran. Det kan vara vilket som.