Snarare "Det tradigaste". Eller kanske "Det gnälligaste".
- Om ni undrar om jag lever så är svaret ja, det gör jag.
- Eller ja, mitt hjärta slår ju och så men hjärnaktiviteten, den är inte mycket att hurra över just nu. HERREGUD, va trött jag är.
- Alltså, det här med att vara tillfälligt ensamstående med treåring, jobba till 17.30, handla, laga mat, sköta hushåll, försöka hinna måla färdigt allt på altanen OCH samtidigt vara en rolig förälder - det tar på krafterna, det ska jag medge.
- Ni inser ju att det här inlägget inte kommer bli klassat som "nått av det bästa jag har skrivit".
- Jag tänker att det nog faktiskt är bäst att sluta skriva nu, innan jag somnar till med handen på tangentbordet och bara fyller upp hela det här inlägget med lilla a eller så.
- Så, godkväll då. Och på återhörende imorgon.

Är man tillräckligt trött blir man suddig på bild. Eller så har man bara misslyckats med inställningarna på kameran. Det kan vara vilket som.
Fortfarande ensamstående?