I min hjärna just nu
1. Jag tror att jag har en hjärntumör däri
Och det är lätt att tro att jag överdriver för komisk effekt nu och såhär mitt på ljusa dagen kan jag också skoja om det - men när jag vaknar på natten är jag helt säker på att det här konstiga trycket jag känner i huvudet är en tumör. Och när jag tappar
ord när jag läser saga för barnen på kvällen får jag panik och dödsångesten bara HÄR KOMMER JAG OCH NU SKA VI UMGÅS. Martin säger att det är en förkylning som ger mig huvudvärk och att tappet av ord är för att jag inte har läst tillräckligt mycket
fysiska böcker på sistone så nu läser jag som en galning. För att bota cancern. Håll tummarna för att det hjälper.
2. Jag älskar vår
Visst kändes det som en försmak idag? Fy fasen, va jag längtar till soliga helgdagar på verandan nu! Det finns inget bättre än när man sitter därute och dricker förmiddagskaffe och så går några vänner förbi och så byts kaffet ut mot en immig flaska
rosé och så blir det som förra året när Malin och Johan gick förbi och vi tog varsin mojitoglass efter rosén och blev sittandes ganska länge och det blev ganska många glas och sen när dom gick hem skulle jag åka och handla och när jag satte mig
i bilen tittade jag mig i backspegeln och bara "ska jag verkligen gå på ICA såhär fnissig?" och sen bara "MEN SKA JAG VERKLIGEN KÖRA BIL NÄR JAG ÄR SÅHÄR FNISSIG??". Det skulle jag såklart inte, så jag fick ta en promenad istället. Herregud, så
lurigt med dagsfylla!
3. Aftonbladets artikel om flygkraschens offer
Jag fick en så himla olustig känsla av den? Som att offrena var tvungen att framställas som så himla goda svenska medborgare för att räknas? Det var människor som dog, det hade varit sorgligt även om dom inte ville "lära sig svenska helst av allt"
eller hade "skolan som prio ett, två och tre". Skrev vi upp svenskarna som dog i tsunamin såhär? Eller fick dom lov att ha snattat klubbor på lokala godisaffären men ändå räknas?
OCH ÖVERANALYSERAR JAG NU? I så fall är det hjärntumörens fel.
Varsågoda för besök i hjärnan min.