En vandring i minnenas förlossningskanal.

 
Idag är ingen vanlig dag för idag är det Siris 2-års dag! GRATTIS min älskade lilla galning! Och ja, jag tänkte göra som vanligt och ge er en liten tillbakablick på själva dagen hon föddes. Att vi tillsammans vandrar längs minnenas förlossningskanal, kan man säga. Det blir väl kul? Ja, det blir det.
 
Jamen, låt oss då ta oss tillbaka till tisdagen den 15 april, 2014:

17.08: Vi tar cyklarna för att åka och hälsa på Michael och Vonki en sväng. Fika lite och så.
 
18.30: Jag börjar få lite ont i ryggen och känner att nått är på gång. Säger "Det känns faktiskt som nått är på gång".
 
19:10: Vi cyklar hem. Vi stannar ju inte och sover över hos dom när vi bor så nära? Det hade ju varit jättekonstigt.
 
Magen i litet solsken på tisdagskvällen. 8 JÄVLA dagar över tiden.
Typiskt Siri att inte komma när man ber henne.
 
 
Onsdag 16 april, 2014.
 
02.00-04:00: Jag vaknar till och från värkar som efter 4.00 kommer med nästan exakt 10 min mellanrum.
 
04.15: Jag går och kissar lite och googlar "värkar med 10 minuters mellanrum". Säger till Martin att det är igång men att han kan sova kvar ett tag till.
 
04:16: Får en blick som jag väljer att tolka som en "TROR DU JAG KAN SOMNA OM NU?"-blick.
 
05:02: Jag ringer förlossningen och bara "Hej, jag heter Hanna och har värkar med 10 minuters mellanrum. Dom gör inte så himla ont men jag är lite av en nybörjare på det här och undrar vad jag ska göra nu" och barnmorskan bara "Hej Hanna. När dom kommer var femte minut är det dags att åka. Hej då."
 
05.03: Eller ja, riktigt så stelt var inte samtalet men ni fattar.
 
06.20: Värkarna dyker nu upp var 6:e minut, morsan har kommit för att ta hand om Pellan och vi bestämmer oss för att åka in. Man har ju hört att det kan gå väldigt fort när det väl satt igång.
 
06.21: Man ska inte tro på allt man hör.
 
07.20: Vi är framme i Västervik och blir visade till ett rum. Dom kopplar på CTG, ser att värkarna är regelbundna, konstaterar att livmodersnånting är helt utplånad och att jag är öppen EN HEL CENTIMETER.
 
08.00: Vi firar den jätteöppningen med att går ner till Espresso House och ta en kopp varm choklad.
 
09.00-11.30: Går runt lite planlöst i Västerviks stad och andas mig igenom värkarna som blir kraftigare.
 
12.00: Är nu öppen 3 centimeter.
 
12.01: Vid den här tidpunkten har vi alltså gått tillbaka till sjukhuset. Jag har inte bara låtit nån random person på stan mäta livmodershalsen på mig. Jag har problem med att duscha i offentliga omklädningsrum, jag skulle inte låta vem som helst mäta min livmodershals? Vad tror ni om mig?
 
12.54-18.00: Vi har fått ett eget rum, jag har tagit ett bad, börjat nyttja lustgas och värkarna gör ont, ont, ont men jag öppnar mig inte riktigt som jag ska. Martin är helt underbar och precis sådär lagom stöttande som jag vill att han ska vara.
 
20.00: Barnmorskan kommer in och jag bara "MÄT NU. Nu är jag öppen MINST 27 centimeter!"
 
20.02: Och det var jag! Om man med 27 cm menar 5. Va faan?
 
20.03-22.52: Har ont och så. MEN INGET HÄNDER JU.
 
22.53: En stor dansk läkare kommer in för att ta hål på mina hinnor men dom är osäkra på om det går efter som dom verkar vara "fyllda av kärl". Typiskt mina hinnor att vara krångliga, tänker jag.
 
23.00: Den store danske läkaren spräcker hinnorna ändå och vad som känns som en mindre swimmingpool rinner ur mig.
 
 
Torsdag 17 april, 2014.
 
00.34: Jag får ryggmärgsbedövning. Narkosläkaren säger att jag har en "perfekt ryggrad" som "inte alls är nån utmaning att sticka i". Jag har så ont att jag inte kan svara - men hade jag kunnat det hade jag såklart gett hans ryggrad komplimanger tillbaka.
 
01.56: Min kropp vill börja krysta. Barnmorskan säger att nej, vi ska vänta. Min kropp lyssnar dåligt och krystar glatt på ändå.
 
02.45: och krystar på.
 
03.30: och krystar på.
 
03.40: Och krystar ÄNTLIGEN ut ungen!!
 
4035 gram tjock, 50 lång och med handen inböjd under hakan så hon fastnade lite grann på vägen ut.
Världens finaste lilla Siri.
 
Första bilden. Pass opp för skymt av bröst.
 
Ja, sen kom barnmorskan in med nål och tråd och sydde nått slags mindre broderi i underlivet på mig innan vi serverades kaffe och firarmackor.
 
Förlossningen tog ungefär 20 timmar och gjorde såklart svinont men jag skulle absolut inte vilja ha den ogjord. Det var en ganska maffig sak att få uppleva.
 
Jag ger förlossningen 2,5 av 5 moderkakor.
Publicerat i Allmänt
Taggar: förlossning / förlossningsberättelse
#1 / / Klippmalin:

Fint sagt, 2,5 av 5 moderkakor.. Verkligen! Juan kommer troligtvis kräkas när han läser just sista ordet i den meningen.. 😂

Svar: Med en perfekt innertemperatur, lite röksalt på och nån god sås till skulle Johan säkert smaska i sig lite moderkaka ;)
Hanna

#2 / / Lill:

Är fantastiskt roligt att läsa sånt här när man nyss varit där själv :)

Svar: Jamen kom in och handla färg snart så jag får höra hur allt gick! :)
Hanna

#3 / / Malin:

Hej på dig!
Jag kom av en slump in på dina fina bröllopsbilder!
Alltså jag dog när jag såg din vackra brudbukett, det är typ en sån jag haft i mina tankar när jag funderar och letar inspiration till min blivande bukett :)
Minns du vad du har i mer än pioner och eucalyptus och vill du berätta vad du fick ge ungefär för den? MVH Malin

Svar: Hej! Va roligt att du tyckte om min bukett - jag var verkligen supernöjd med den :) Nej, jag minns tyvärr inte exakt vad det var i den, men om du vill kan jag mejla en bild som du kan visa upp i din blomsteraffär? Då borde ju dom kunna läsa ut vad den innehåller? Den kostade runt 800 kronor i alla fall.

Hoppas det löser sig och att du får en fantastisk bröllopsdag när det är dags! :)
Hanna

#4 / / Malin:

Jag förstår att du var nöjd med den!!
Det skulle vara jättesnällt om du vill mejla en bild på buketten som jag kan visa.. de är ju proffs så det borde de kunna se :)
Tack igen!! MVH Malin ([email protected])

Svar: Fixat :)
Hanna

#5 / / Sandra :

Kom tillbaka till bloggis<3

#6 / / Anonym:

Nu vill vi ha en. Nytt inlägg. Eller... Massa nya!!