Fina rara underbara.
Idag stod det tre röda rosor och väntade på mig när jag kom hem alldeles trött och jävlig från jobbet. Tre fina, underbara, röda rosor, helt utan anledning. För att jag är värd det, sa Martin.
Jag skrev ett inlägg för längesedan där jag försökte få rätsida på vad jag har gjort för stordåd för att förtjäna honom. Jag nämnde nått om en ekorre jag vejat för med bilen. Kanske levde Jesus i ekorren och så fick jag Martin som tack för att jag gav honom en värdigare död än hjulspår-över-magen-döden. Kanske dog han i erkorrecancer eller njursvikt istället. Om man nu dör av njursvikt. Jag kan inte sånt, jag är ingen läkare.
Men när jag luktar på mina rosor tänker jag att det var tur jag svängde för den där Jesusekorren och fick Martin.
En jävla tur.
Han är så fin att mitt hjärta hoppar över några slag ibland.